Rasstandard för Rhodesian ridgeback

FCI 146 STANDARD FÖR RHODESIAN RIDGEBACK
ORIGINALSTANDARD 1996-12-10
FCI-STANDARD 1996-12-10; engelska
SKK:S STANDARDKOMMITTÉ 1998-03-25

URSPRUNGSLAND: Södra Afrika
HEMLAND: Zimbabwe (fd. Rhodesia)

BAKGRUND: Rhodesian ridgeback är hittills den enda erkända hundrasen som har sitt ursprung i södra Afrika. Ursprunget kan härledas till Kap kolonin i södra Afrika där de tidiga nybyggarnas hundar korsades med halvdomesticerade, ridgeförsedda jakthundar. Man jagade främst med par eller tre hundar. Den ursprungliga funktionen hos rhodesian ridgeback, eller lejonhunden, var att spåra viltet, speciellt lejon, och genom stor vighet kunna ställa det tills jägaren hann fram. Den ursprungliga standarden som nedtecknades 1922 av F.R. Barnes i Bulawayo, Rhodesia (nuv. Zimbabwe) var baserad på texten i dalmatinerstandarden. Standarden för rhodesian ridgeback erkändes av South African Kennel Union 1926.

HELHETSINTRYCK: Rhodesian ridgeback skall vara en välbalanserad, kraftfull, muskulös, rörlig och aktiv hund. Den skall ha symmetrisk helhet, kapacitet för stor uthållighet och tämligen stor snabbhet. Tonvikten skall vara; vig rörlighet, elegans och sundhet utan någon tendens mot massivitet.
Adelsmärket hos denna ras är ridgen (ryggens hårkam) vilken bildas av hår som växer i motsatt riktning mot den övriga pälsen. Ridgen skall vara tydligt tecknad. Den skall börja omedelbart bakom skuldrorna med två identiskt lika kronor mitt för varandra och sträcka sig symmetriskt avsmalnande til den punkt på ryggen, där höftbenen framträder. Den nedre delen av kronorna får inte sträcka sig längre än till en tredjedel av ridgens längd. Bredden på ridgen kan vara upp till 5 cm.

UPPFÖRANDE/KARAKTÄR: Rasen har ett värdigt och intelligent uppträdande, är reserverad mot främlingar utan aggresivitet eller skygghet.

HUVUD:

Huvudet skall vara tämlingen långt.
Skallparti: Skallen skall vara flat och förhållandevis bred över hjässan. Huden över pannan skall vara fritt från rynkor, när hunden ej lystrar.
Stop: Stopet skall vara förhållandevis väl markerat.
Nostryffel: Nostryffeln skall vara svart eller brun beroende på hundens färg. Svart nostryffel åtföljs av mörka ögon och en brun nostryffel av bärnstensfärgade ögon.
Nosparti :Nospartiet skall vara långt, djupt och kraftfullt.

Läppar: Läpparna skall vara torra och stramt åtliggande
Käkar/Tänder: Käkarna skall vara kraftiga med ett korrekt regelbundet och komplett saxbett. Tänderna skall vara välutvecklade, särskilt hörntänderna.
Ögon:Ögonen, som skall sitta tämligen långt från varandra, skall vara runda, klara och livfulla med ett intelligent uttryck. Ögonfärgen skall harmoniera med pälsens färg
Öron:Öronen skall vara medelstora, ganska högt ansatta och bäras tätt intill huvudet. De skall vara tämligen breda vid basen och gradvis avsmalna mot spetsarna, som skall vara avrundade.

HALS: Halsen skall vara ganska lång, kraftfull och utan löst halsskinn.

KROPP:

Ryggen skall vara kraftfull, ländparrtiet starkt, muskulöst och lätt välvt.
Bröstkorgen skall vara mycket djupt och rymligt men får inte vara för brett
Revbenen skall vara måttligt välvda, aldrig tunnformade.
Svansen skall vara kraftig vid roten utan att verka grov och gradvis avsmalna mot spetsen. Den får varken vara för högt eller för lågt ansatt och skall bäras i svag båge uppåt, aldrig ringlad.

EXTREMITETER
FRAMSTÄLL:

Frambenen skall framifrån sett vara absolut raka och ha kraftig benstomme.
Skulderblad: Skuldrorna skall vara sluttande, torra och muskulösa.
Armbågarna skall sluta tätt intill kroppen.
Tassarna ska vara slutna och ha väl välvda tår. Trampdynorna skall vara runda, fasta, elastiska och skyddade av hår mellan tår och dynor.

BAKSTÄLLET:

Bakställets muskulatur skall vara stram och välutvecklad.
Knäled: Knävinkeln skall vara god.
Has: Hasorna lågt ansatta.
Tassar :Baktassarna, se framtassarna.

RÖRELSE: Rörelserna skall vara vägvinnande, fria och aktiva.

PÄLS: Pälsen skall vara kort och tät. Den skall vara slät och glänsande, men varken ullig eller silkesmjuk.

FÄRG: Pälsfärgen får variera från ljust vetefärgad till röd vetefärgad. Huvud, kropp, ben och svans skall ha samma färg. Lite vitt på bröst och tår är tillåtet, men större vita fläckar på bröst, buk och ovanför tassar och helt vita tår är inte önskvärt. Mörkt nosparti och mörka öron är tillåtet.

STORLEK: Mankhöjd: Önskvärd nedre och övre gräns för hanhund 63 cm resp 68,5 cm. Önskvärd nedre och övre gräns för tik 61cm resp 66 cm.

FEL: Varje avvikelse från standarden är fel och felets art skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.

TESTIKLAR: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.